jag är en degoholist. Jag är således mer eller mindre beroende av att baka. Ända sen jag flyttade in här hos Magnus har jag bakat nästan allt vårt bröd (utom den där lilla svängen när jag inte hade en fungerande  degmaskin och allt således blev stenhårt utan minsta luftbubbla…)

Förr bakade jag slaviskt efter recept som jag noggrannt skrev av hemma hos mamma eller mormor och sedan klistrade in i min receptbok. numera kör jag full fart på frihand. Visst läser jag en del recept, jag är ju även receptboksnarkoman, men väldigt sällan följer jag dem.

Jag bakar lika gärna snabba rågsiktsbullar som dessa

som mitt just idag påbörjade tredagarsbröd med surdeg i olika faser och kalljäsningar som, i alla fall förra gången jag gjorde nåt liknande, blev såhär

knaprig, lite nästan knäckig, skorpa och segt o syrligt mjukt fluff med stora bubblor.

Jag bakar minst varannan dag, utom när vi har ätstopp, dvs att vi måste äta ur frysen eftersom den i det närmaste ssvämmar över av diverse limpor, bullar och kakor.

bakningen äär en tacksam syssla, degen är ju lite som en kompis, ju mer du lär känna dina degar och dina redskap, desto bättre vet du hur den beter sig. Du vet vad som händer om du tar rågsikt eller grahamsmjöl, om du kör 5 eller 15 minuter i degblandaren, om du tar varmt eller kallt vatten i grunden o s v.

Sen är man ju lite nöjd när resten av kollektivet förklarar att dom nte vill ha gummibröd från affären – dom vill ha vanlig nybakad macka, som dom är vana.

Baka på!

C

Annonser