Jag har börjat läsa igen. Det  blev lite för mycket av det där ”ska bara kolla en grej på mobilen” som är så enkelt…och helt plötsligt insåg jag att från att alltid redan ha läst allt på topp 10-listan har jag inte läst nåt. KULTURMÖRKER! 😉

Jag gjorde helt sonika en monsterbeställning från Adlibris och dök rakt in i högen…

…och landade på Kråkflickan…

Kråkflickan

Alltså, Herregud! Jag är inte speciellt känslig och vanligtvis inte alls mörkrädd (Jag har ju, för fasen, sovit ensam på Herrgården hela sommaren, endast i sällskap av Narto och husspökena), men den här, den är riktigt obehaglig.

”Psykoterapeuten Sofia Zetterlund utreder två klienter: Samuel Bai, barnsoldat från Sierra Leone och Victoria Bergman, en kvinna mitt i livet, bärande på ett stort, oläkt sår från barndomen. Två olika människor med samma problematik: de visar båda tecken på multipla personligheter.
Samtidigt hittas en ung pojke död i ett buskage. Kroppen är svårt sargad. Han är av utländsk härkomst och ärendet får låg prioritet då pojken saknar historia.
Kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg och terapeuten Sofia ställs inför samma fråga: hur mycket lidande kan en människa utsätta andra för innan hon själv upphör att vara människa och blir ett monster”

Ensamkommande flyktingbarn som drogas ner och tränas som kamphundar i ett vadderat rum inklätt i presenning, mumifierade barnlik dock med en lite småmysig  parallellhandling om en kärnfamiljspolis som blir spontanlesbisk…eller?

Oturligt nog blev det så att jag läste ut den igår kväll…i stearinljussken… (det hade ju ”råkat” bli strömavbrott…) och ja, jo, Narto fick sova i sängen inatt. Under täcket.

Det är den första delen i en serie kallad Victoria Bergmans svaghet och jag kommer att skaffa de andra delarna här de kommer ut. Den slutade ju onekligen med en cliffhanger.

Jag håller med DN:
”Man får skriva om vad sjutton som helst, bara man gör det bra. Och det gör Eriksson/Axlander-Sundquist.”

Annonser